Artificiell intelligens (AI) har en betydande påverkan på olika aspekter av våra liv, inklusive rättssystemet. AI har använts för att skapa deepfake-avbildningar, generera musik, utveckla självkörande racerbilar och sprida desinformation. Det har också lett till uppkomsten av falska lagar som används i rättsliga tvister. Detta väcker oro för laglighet, etik och förtroende för globala rättssystem. Generativ AI, ett kraftfullt verktyg med omvälvande potential, tränas på massiva dataset och kan skapa nytt innehåll. Dock kan detta innehåll vara felaktigt på grund av AI-modellens "hallucinering" eller fylla i luckor i sin träningsdata.

Detta blir problematiskt när felaktigt innehåll genererat av AI används i rättsliga processer, särskilt när det kombineras med tidspress på advokater och begränsad tillgång till juridiska tjänster. Oaktsamhet och genvägar vid juridisk forskning och dokumentframställning kan underminera allmänhetens förtroende för rättsskipningen och skapa ryktesskador för den juridiska professionen. Fall av falska rättsfall genererade av AI har redan inträffat vilket har lett till avskedanden, sanktioner, böter och offentlig granskning. Rättsliga regleringsorgan och domstolar runt om i världen har svarat genom att utfärda riktlinjer, åsikter och beslut om ansvarsfull användning av generativ AI. I Australien har det gjorts ansträngningar att utveckla riktlinjer och främja ansvarsfull användning genom obligatoriska kompetenskrav inom teknik i juridisk utbildning. Tydliga krav och riktlinjer för den etiska användningen av generativ AI av advokater kan främja lämplig adoption och stärka allmänhetens förtroende för den juridiska professionen och rättsskipningen. [Originalkälla: The Conversation]