I avslutningsfasen av en betydande konkurrensrättslig stämning mot Google utvärderar den amerikanska distriktsdomaren Amit Mehta noggrant hur framväxande generativa artificiella intelligens (AI) -teknologier kan komma att förändra marknaden för onlinesökning. Denna stämning, initierad av Justitiedepartementet (DOJ), utmanar Googles långvariga dominans inom sökmotorsektorn och undersöker om de senaste teknologiska förändringarna kan komma att skifta den konkurrensmässiga landskapet. Under avslutande argumentation formulerade både DOJ och Google sina positioner medan domare Mehta frågade om de möjliga effekterna av nya AI-genombrott på sökmarknaden. Domaren sökte detaljerade insikter om huruvida nya konkurrenter, som använder generativa AI-innovationer, på ett realistiskt sätt kan utmana Googles fast etablerade position. DOJ kritiserade Googles långa kontroll över sökmarknaden och hävdade att den har förblivit i stort sett oförändrad under nästan tjugo år. Enligt DOJ är en avgörande faktor för Googles dominans att företaget har exklusiva distributionsavtal med stora webbläsar- och enhetsutvecklare som Apple, Samsung och Mozilla. Dessa avtal sägs garantera Google söks prioriterade placering och åtkomst, vilket effektivt begränsar konkurrensen och begränsar konsumenternas valmöjligheter. DOJ beskrev detta som ett stort hinder som hämmar innovation och bevarar Googles monopol. Å andra sidan försvarade Googles juridiska team sin ståndpunkt genom att betona användarnas preferenser. De hävdade att konsumenter väljer Google Search och Chrome-browsen främst på grund av överlägsen kvalitet, sökprecision och användarvänlighet – inte på grund av monopolistiskt beteende. Dessutom betonade Googles advokater att generativa AI-verktyg, som nyligen fått stor uppmärksamhet, inte bör likställas med traditionella sökmotorer. De hävdar att dessa AI-drivna produkter fungerar på ett annat sätt och inte direkt konkurrerar med kärntjänster för webbsökning.

Googles försvar fokuserade på att framställa AI-utvecklingen som en teknologisk evolution snarare än som bevis på konkurrenshämmande åtgärder. Trots detta försvar antydde en tjänsteman från DOJ att betydande ingrepp kan komma att krävas för att återställa en konkurrenskraftig marknad. Ett av de föreslagna stegen är en möjlig avyttring av Googles Chrome-browsers, med syftet att bryta Googles kontroll över distributionskanaler för sök och ge konkurrenter möjlighet att erövra marknadsandelar. Domare Mehtas beslut om lämpliga åtgärder förväntas i augusti. Med tanke på de höga insatserna och de teknologiska komplexiteterna är Googles jurister beredda att överklaga ifall domstolen skulle anse att Googles beteende utgör ett monopol. Denna stämning markerar en avgörande punkt i konkurrensmyndigheternas tillsyn, samtidigt som Google gör en strategisk omkoppling från traditionell webbsökning till AI-drivna produkter och verktyg. Fallet belyser hur teknologiska framsteg som generativ AI försvårar regulatoriska insatser. När AI fortsätter att utvecklas och forma internetanvändningens sökbeteende står tillsynsmyndigheter och domstolar inför utmaningen att utforma konkurrenspolitik som tar hänsyn till snabb innovation samtidigt som rättvisa marknadsförhållanden skyddas. Detta kännetecknande mål mot Google kan komma att sätta viktiga prejudikat för regleringen av stora teknikföretag i AI-eran. Dess utgång kommer sannolikt att påverka inte bara Googles framtida affärsstrategier utan även branschstandarder för konkurrens och konsumenters valmöjligheter på digitala marknader. Observatörer väntar spänt på domare Mehtas besked, med vetskap om dess potential att påverka de framtida dynamikerna för onlinesökning och integreringen av artificiell intelligens.