Den amerikansk-kinesiska strategiska splittringen om blockchain I USA är blockchain i huvudsak förknippat med kryptovalutor, där politiska debatter fokuserar på investerarskydd, regulatoriska konflikter och sensationella historier om meme-mynt och marknadskrascher – vilket skymmer den bredare teknologiska möjligheten. I kontrast förbjuder Kina outright kryptovalutor sedan 2021 men har därefter gjort betydande statssponsrade investeringar i blockchain och integrerat det som en kärnkomponent i sin nationella digitala och geopolitiska strategi. Denna kontrasterande approach har väckt oro i Washington; representan Raja Krishnamoorthi varnar för att Kinas systematiska strävan att kontrollera blockchain-infrastruktur kan ge det kinesiska kommunistpartiet (KPC) en oöverträffad global påverkan. Medan USA och Kina hårdnackat tävlar inom AI och halvledare, går Kina tidigt och strategiskt fram i den grundläggande blockchain-infrastrukturen, ett område där USA:s engagemang är relativt begränsat. Denna växande klyfta riskerar att skapa en global digital arkitektur som alltmer formas av kinesiska standarder, styrningsmodeller och strategiska intressen. Blockchain-teknologi är i huvudsak ett distribuerat huvudbokssystem: en säker, tidsstämplad digital registrering som delas mellan deltagare utan en central myndighet. Även om den är mest känd för att möjliggöra decentraliserade kryptovalutor som Bitcoin, sträcker sig blockchainens användning mycket längre. Till exempel, i globala försörjningskedjor – som smartphoneskomponenter tillverkade i Taiwan, monterade i Vietnam och skickade till USA – kan blockchain ena fragmenterade, oförenliga system som används av leverantörer, fabriker, sändningsföretag, tull och återförsäljare. Denna gemensamma huvudbok möjliggör nästan omedelbar verifiering av transaktioner, vilket drastiskt minskar behandlingstider från veckor till timmar och sänker operativa kostnader med upp till 80 %. Utöver logistik lovar blockchain att skapa förtroendefull gemensam infrastruktur över varierande områden. Det kan erbjuda oföränderlig produktspårbarhet för konsumenter, vilket säkerställer påståenden om ursprung och säkerhet; möjliggöra direkt och ansvarstagande leverans av offentliga förmåner och katastrofhjälp, vilket minimerar bedrägerier; och ge individer äganderätt till digitala identiteter och data, vilket undantar stora teknikplattformar. Enligt PwC kan blockchainens ekonomiska inverkan stiga från 66 miljarder dollar i global BNP 2021 till 1, 76 biljoner dollar 2030. Kinas nationella blockchain-strategi och mobilisering Blockchain omdefinierar onlineverksamhet genom att möjliggöra tillit, värdeutbyte och samordning utan centrala intermediärer. Medan västerländska debatter kring reglering är pågående, förfogar Kina över en strategisk utrullning. 2019 betonade president Xi Jinping vikten av att “ta tillvara möjligheterna” med blockchain, kallade det avgörande för “nästa rundas av teknologisk innovation och industriell transformation” och signalerade Kinas ambition att bli en global “regelförändrare”. Detta placerar blockchain som en nyckelfront i Kinas bredare strävan att påverka den globala teknologi-styrningen. Kinas ledarskap integrerade snabbt blockchain i de 13:e och 14:e femårsplanerna och lyfte det till en nationell infrastruktursprioritet. I januari 2024 tillkännagav Kina en blockchain-roadmap värd 54, 5 miljarder dollar, som beskriver finansiering, mål och institutionsroller för att påskynda landets adoption. Centralstyret, såsom Ministeriet för vetenskap och teknologi, styr den industriella strategin, medan statliga jättar inom telekommunikation (China Mobile), finans (China UnionPay) och energi (State Grid) införlivar blockchain i sin kärnverksamhet. Ledande teknikföretag som Alibaba, Tencent och Huawei utvecklar blockchain-plattformar i linje med nationella prioriteringar för statlig och kommersiell användning. Denna helhetssyn omfattar även talangutveckling: stora universitet erbjuder dedikerade blockchain-program, och Beijing’s National Blockchain Technology Innovation Center siktar på att utbilda över 500 000 yrkesverksamma. Lokala initiativ, exempelvis Shenzhens blockchain-yrkescertifieringar kopplade till bosättningsförmåner (hukou), stimulerar ytterligare adoption. Kinas blockchain-insats är systematisk, inte experimentell. Till skillnad från framsteg inom AI och 5G, vilka möter västliga exportkontroller och förbud, har utvecklingen av blockchain-infrastruktur mött mindre motstånd, vilket ger Kina en tävling om att sätta globala standarder innan bredare internationellt engagemang. Kinesiska enheter lämnade in över 90 % av globala patent relaterade till blockchain 2023, vilket understryker denna dominerande kraft. Kinas Blockchain Service Network (BSN) I centrum för Kinas blockchain-strävanden står det statligt stödda Blockchain-based Service Network (BSN), som lanserades 2020. BSN erbjuder en standardiserad, kostnadseffektiv plattform för att distribuera blockchain-applikationer globalt, och fungerar som en “digital Bälten och vägar”-strategi. Ledt av Red Date Technology och stödd av statliga aktörer som State Information Center, China Mobile och China UnionPay, har nätverket vuxit avsevärt: över 120 stadsknutpunkter drivs i Kina, medan den internationella BSN Spartan-versionen expanderar till Mellanöstern, Afrika och Sydostasien. Till början av 2025 fanns BSN-noder i över 20 länder, vilka stöder smarta städer, handels-ekosystem och digitala identitetsramar baserade på blockchain. BSN:s betydelse ligger inte bara i dess omfattning utan även i dess ambitioner. Red Dates vd He Yifan ser blockchain som en framtida ryggrad för alla informationssystem. BSN:s projektsekreterare, Tan Min, har som mål att bygga en infrastruktur där “Kina kontrollerar rätten till internetåtkomst. ” BSN representerar Kinas avvikelse från västerländska blockchain-idealer om decentralisering och anonymitet.

Det använder ett tillståndsbaserat system med kända validatorer och styrning i linje med staten, samt strikta kontroller inklusive obligatorisk identitetsregistrering, efterlevnad av statliga innehålls- och säkerhetsregler, samt tekniska befogenheter att rulla tillbaka eller stoppa transaktioner. Dessa funktioner motsäger västerländska värderingar om oföränderlighet och censurresistens, och återspeglar Kinas strategi att utnyttja blockchain:s fördelar samtidigt som det integrerar centraliserad kontroll. Strategiska implikationer av BSN:s expansion Kinas globala utvidgning av BSN lägger grunden för ett blockchain-ekosystem som är i linje med kinesiska tekniska standarder, styrningsprinciper och strategiska intressen. Medan många länder endast utforskar isolerade projekt, erbjuder Kina ett omfattande infrastrukturlager med integrerade utvecklingsverktyg och förinställda regler. Detta handlar inte bara om export av teknologi; det integrerar kinesiska normer och långsiktiga beroenden i andra länders digitala infrastruktur, likt Huawei’s globala 5G-roll. För det första erbjuder BSN vägar för dataåtkomst och operativ insikt. Trots att noder i BSN utanför Kina fungerar lokalt, kan operatörer som Red Date Technology bindas av Kinas cybersäkerhets- och nationalägend laws, vilket ger Peking möjlighet att tvinga fram datautbyte för nationell säkerhet, vilket väcker oro för dataexponering på BSN-plattformar. För det andra understöder BSN Kinas Digitala sidenväg (Digital Silk Road), som förbinder Peking med globala partners. Beroendet av en enda nationell källa för kärninfrastruktur skapar beroendeproblem. Till exempel var Tanzanias nationella bredbandsnät utformat av ett kinesiskt företag så att det endast är kompatibelt med Huawei-utrustning, vilket begränsar framtida valmöjligheter. Detta “vendor lock-in” och minskad teknologisk suveränitet utgör sårbarheter för länder som integrerar BSN på djupet, om det skulle bli den globala digitala ryggraden Kina föreställer sig. För det tredje underlättar BSN export av kinesiska modeller för digital styrning, inklusive censur och övervakning. Kina aktivt promoverar dessa kapaciteter bland Belt and Road-länder och erbjuder utbildningar för tjänstemän från exempelvis Marocko, Egypten och Libyen. Dessa förberedelser föregår ofta antagandet av repressiva cybersäkerhetslagar inspirerade av Kina och signalerar en subtil förflyttning av statlig kontroll över digitala utrymmen genom infrastrukturadoption. Kina strävar också efter att påverka globala blockchain-standards. Dess tjänstemän och företag deltar aktivt i organisationer som International Telecommunication Union och International Organization for Standardization. Ett blockchain- förslag ledd av Tencent blev den första FN-standarden för blockchain, vilket visar på ökande kinesiskt inflytande. Diplomatiska forum marknadsför BSN som en del av ett moderniseringspaket, kombinerande infrastruktur, utbildning och styrningsmallar. Detta bidrar till ett splittrat globalt digitalt ekosystem, där länder anammar kinesiska protokoll – och deras långsiktiga geopolitiska inverkan. Blockchain och Kinas finansiella ambitioner Kinas blockchain-vision är nära kopplad till att omforma den globala finansmarknaden och kringgå väststyrda kritiska punkter. Projekt mBridge exemplifierar detta: en blockchain-plattform utvecklad i samarbete mellan centralbanker i Kina, Hong Kong, Förenade Arabemiraten, Thailand och Saudiarabien för att möjliggöra direkta uppgörelser med hjälp av centrala banks digitala valutor (CBDC:er). Det syftar till att kringgå traditionell mellanbanksbörs och SWIFT-systemet, och erbjuder alternativa betalningslösningar. En nyligen genomförd funktionell minimiversion är ett avgörande steg mot parallell, självständig finansiell infrastruktur utan västerländskt inflytande. Även om mBridge riktar sig mot gränsöverskridande betalningar, kan BSN integrera Kinas digitala yuan (e-CNY) i inhemska ekonomiska aktiviteter. Eftersom den sistnämnda förbjuder oreglerade kryptovalutor inrikes, skulle blockchain-baserade tjänster som kräver betalningar – exempelvis automatiserad fakturering för el eller vatten – standardmässigt använda e-CNY, vilket bidrar till att göra den digitala yuwan mer utbredd i Kinas blockchain-ekosystem. Tillsammans utgör mBridge och BSN–e-CNY-integrationen delar av en medveten strategi att skapa alternativ finansiell infrastruktur som är resilient mot externa påtryckningar och kan projicera kinesiskt ekonomiskt inflytande. Även om det är osannolikt att de snart ersätter den amerikanska dollarn globalt, ger denna infrastruktur Peking kraftfulla nya verktyg för ekonomisk soverän politik. Den digitala bojkott av H&M i Kina 2021 – efter att detaljhandlaren nämnt arbetsvillkor i Xinjiang – illustrerar denna makt: H&M togs snabbt bort från viktiga inhemska digitala plattformar och förlorade sin tillgång till den kinesiska marknaden. Även om detta var en inhemsk påverkan, kan ett liknande beroende av BSN globalt ge Kina motsvarande makt internationellt, genom att skapa kritiska punkter i den grundläggande blockchain-arkitekturen och erbjuda strategiskt inflytande oavhängigt av dollarns dominerande position. Slutsats Kinas blockchain-strategi är en omfattande, statligt ledd och långsiktig kampanj för att bygga kritisk digital infrastruktur för framtiden. Medan västvärlden fokuserat på kryptovalutareglering, har Kina metodiskt byggt de underliggande plattformarna som möjliggör framtida handel, styrning och värdeutbyte. För USA och dess allierade är det avgörande att först förstå omfattningen, ambitionen och systematiska karaktären i Kinas blockchain-approach, för att sedan utveckla en sammanhängande motstrategi mot detta framväxande digitala landskap.