I ett banbrytande ögonblick som integrerade artificiell intelligens i rättssalen använde familjen till Christopher Pelkey, en veteran från US Army som dödades i en vägpölsincident 2021, en AI-genererad video under domen på den 1 maj 2025 vid Maricopa County Superior Court, Arizona. Denna oöverträffade händelse inkluderade en mycket realistisk digital avatar av Pelkey som levererade ett manusbaserat budskap till den dömda mördaren, i syfte att förmedla Pelkeys känslor och foga en bild av hur han kanske hade adresserat domstolen personligen. AI-avatar skapades under ledning av Pelkeys syster, Stacey Wales, som ville uttrycka den djupa förlust hennes familj lidit. Med hjälp av teknisk expertis skapade de en levande och empatisk digital representation för att lyfta fram den mänskliga aspekten inom det juridiska systemet. Wales påpekade att AI-budskapet förmedlade känslomässiga nyanser som hennes egna ord inte kunde i ett sådant offentligt och avgörande ögonblick. Även om AI-videon inte erkändes som formellt bevis, användes den under domen, vilket väckte omfattande diskussion om generativ AI:s framväxande roll i juridiska sammanhang. Törnäsaren, Gabriel Paul Horcasitas — som dömts för dråp och farligt beteende relaterat till händelsen — fick ett fängelsestraff på 10, 5 år. Denna användning av AI underströk en växande trend där teknik korsar rättsliga processer, vilket kan komma att omforma hur domstolar engagerar sig i emotionella berättelser och brottsoffer utstakade vittnesmål. Dock möttes AI-genererad rättssalspresentation med blandade reaktioner från det juridiska samhället.

Experter uttryckte oro för etiska och procedurmässiga aspekter. Juraprofessorn Harry Surden, en auktoritet inom juridik och teknik, varnade för lämpliga gränser för AI-simulationer i rättvisa och framhöll riskerna med att de kan ha stark känslomässig påverkan på juryn och domare, vilket kan leda till bias eller påverka beslut bortom traditionella bevisnormer. Han betonade att sådana budskap ligger utanför dagens rättsliga bevisregler, vilket understryker behovet av tydliga regler för AI:s användning i rättssalen. Pelkey-familjens initiativ exemplifierar AI:s dubbla roll inom juridiska sammanhang: att erbjuda innovativa sätt att humanisera processer och ge offren en röst, samtidigt som det väcker etiska dilemman kring rättvisa, objektivitet och möjlig manipulation. I takt med att AI utvecklas inom olika sektorer kräver dess integration i rättssalen ett noggrant avvägande mellan innovation och rättviseprinciper samt rättssäkerhet. Detta fall utgör ett milstolpeexempel som visar AI:s emotionella inverkan och de komplexa utmaningar det medför. Det har väckt bredare diskussioner bland juridiska yrkesverksamma, teknologer, lagstiftare och allmänhet om att ansvarsfullt inkorporera AI i rättssystemet för att säkerställa att teknologin stärker snarare än undergräver rättigheter och etiska principer. Pelkey-familjens erfarenhet och domstolens hantering understryker det akuta behovet av kontinuerlig granskning och eventuellt ny lagstiftning som är anpassad för AI-verktyg i rättssalen, samt förberedelse för framtida fall som involverar sådan teknologi. Allteftersom AI utvecklas kommer även samtalen om dess roll i strävan efter rättvisa att fortsätta.