Den 12 maj 2025 samlades delegater från nationer världen runt vid Förenta nationernas huvudkontor i New York för att ta itu med en kritisk och brådskande fråga inom samtida krigföring: регулиringen av autonoma vapen系统 drivna av artificiell intelligens. Dessa sofistikerade vapen, kapabla att identifera och angripa mål utan mänsklig input, har sett en växande användning i konfliktdränkta regioner som Ukraina och Gaza, vilket har väckt djupa etiska, juridiska och säkerhetsrelaterade debatter globalt. Trots den snabba utvecklingen och användningen av dessa AI-drivna vapen saknar det internationella samfundet heltäckande bindande avtal för att reglera deras användning och drift. Sedan 2014 har diskussioner inom Konventionen om konventionella vapen (CCW)—en multilateralt avtal som övervakar begränsningar eller förbud mot vissa konventionella vapen—varit den främsta plattformen för insatser för att förbjuda eller reglera fullt autonoma vapen system. Trots detta har ansträngningarna att fastställa juridiskt bindande standarder genom CCW gått långsamt framåt, hindrade av motstridiga nationella intressen och suveränitetsfrågor. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har betonat brådskandeheten i frågan genom att sätta en fast deadline 2026 för att skapa tydliga och effektiva regleringar. Hans appell syftar till att begränsa den okontrollerade spridningen och användningen av autonoma vapen och varnar för att deras spridning kan sänka tröskeln för väpnad konflikt avsevärt och öka risken för oavsiktlig eskalering. Att nå enighet bland de viktigaste globala makterna kvarstår som ett betydande hinder. Inflytelserika länder som USA, Ryssland, Kina och Indien har uttryckt tveksamhet kring att stödja ett omfattande internationellt avtal som kan begränsa deras militära förmågor.

Istället föredrar de att formulera nationella riktlinjer och frivilliga åtgärder, med betoning på staters suveränitet och de strategiska fördelar som autonoma teknologier erbjuder. Denna ståndpunkt har mötts av kritik från människorättsorganisationer, vapen kontroll- experter och civilsamhällesgrupper, som varnar för att utan starka internationella rättsliga ramverk riskerar världen att hamna i en okontrollerbar kapprustning med AI-vapen. Rapporteringar visar att över 200 olika autonoma vapensystem är aktiva runt om i världen idag, med dokumenterad användning i senaste konflikter som involverar Ryssland, Ukraina och Israel. Dessa grupper hävdar att, utan strikt tillsyn, kan sådana vapen bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt genom att ta livsavgörande beslut utan meningsfull mänsklig kontroll. FN:s generalförsamling samlades den 12 maj för ett historiskt ögonblick, eftersom det var första gången församlingen hade ett officiellt möte enbart för att ta itu med de komplexa utmaningarna som AI-drivna autonoma vapen innebär. Deltagarna uttryckte hopp om att denna högnivådiskussion skulle stimulera politisk vilja och bana vägen för bindande rättsliga ramverk inför de kommande förhandlingarna inom CCW i september. Inför dessa samtal står det globala samfundet inför den svåra utmaningen att balansera teknologisk innovation för försvar med det kritiska behovet av att skydda mänskligheten från potentiella oavsiktliga konsekvenser av maskiner som fattar livsavgörande beslut. Medan teknologiska framsteg accelererar snabbt måste utvecklingen av etiska, juridiska och operativa ramverk gå i takt för att förhindra instabilitet och främja internationell fred och säkerhet. När länder debatterar framtidens krigföringslandskap inom FN-husets väggar följer världen noga, med förståelse för att resultaten kommer att påverka väpnade konflikters natur i generationer. Framåt krävs ökad transparens, multilateralt samarbete och ett gemensamt engagemang för att säkerställa att artificiell intelligens fungerar som en fredsfrämjande kraft snarare än en destruktiv kraft.