Påve Leo XIV uttryckte djup oro över AI:s (artificiell intelligens) påverkan på barns intellektuella, neurologiska och andliga utveckling. I ett nyligt tal vid en konferens i Vatikanen om AI och etik betonade han den brådskande nödvändigheten av att AI-utvecklingen följer etiska principer som skyddar människovärdet och hyllar de mångkulturella värderingarna världen över. Han riktade sig till experter, teologer och beslutsfattare och lyfte fram ungas utsatthet, som har oöverträffad och snabb tillgång till stora mängder digital information. Han varnade för att likställa informationsmängd med äkta intelligens eller förståelse, och varnade för att denna informationsström riskerar att främja ytlig insikt i stället för djup, reflekterande lärande. Istället för att bli överväldigad av den rena informationsmängden förespråkade påven Leo XIV att man ska främja äkta visdom och närma sig de unika Guds givna talangerna inom varje individ. Han betonade vikten av att leda ungdomar mot andlig tillväxt och intellektuell mognad — egenskaper som maskiner och algoritmer inte kan ersätta — och som är avgörande för att bevara människovärdet och samhällsutvecklingen. Hans kommentarer fortsätter Vatikanens pågående dialog om teknologi och etik och ser AI som en omvälvande utmaning, liknande de samhällsförändringar som tidigare adresserats av personer som påve Leo XIII, som kämpade för arbetarnas rättigheter under industrialismen. Vatikans engagemang i AI reflekterar ett bredare åtagande att säkerställa att ny teknik tjänar mänskligheten utan att kompromissa med människovärdet eller den mänskliga handlingskraften. Leo XIV bygger vidare på påve Francis insatser, som främjade mänsklig övervakning av AI och förespråkade ett globalt regelverk för att hantera AI:s risker och möjligheter. Den Heliga Stolens arbete har blivit en plattform för internationella diskussioner om tekniketik, där experter samlas för att definiera principer som balanserar respekt för individens rättigheter och friheter med innovation och framsteg. Påve Leo XIV:s ingripande understryker vikten av dessa samtal och uppmanar föräldrar, lärare, religiösa ledare och beslutsfattare att noga forma de lärandemiljöer som unga vistas i.

Han varnade för att oreglerad AI-användning kan undergräva kritiskt tänkande, minska koncentrationsförmågan och försvaga moraliska och andliga grunder. Istället rekommenderade han att man återupptar en utbildning som inte bara utvecklar kognitiva färdigheter utan också främjar empati, etiskt resonemang och andlig förståelse. Även om AI:s potential att förbättra lärande och vardagsliv erkänns, betonade han att tekniken aldrig får ersätta den unika mänskliga resan av tillväxt och upptäckande. Detta budskap kommer i en tid då samhället i stort diskuterar ansvarsfull integration av den snabbt utvecklande AI-teknologin, som väcker entusiasm men också oro för jobbförlust, integritet, felaktig information och förstärkning av bias eller ojämlikheter. Genom att placera AI:s utmaningar i ett moraliskt och andligt sammanhang breddar påve Leo XIV diskussionen bortom de rent tekniska och ekonomiska frågorna, och tar itu med djupare frågor om mänsklighetens väsen i en era av intelligenta maskiner. Hans uppmaning att skydda barns intellektuella, neurologiska och andliga välbefinnande är en stark påminnelse om att framtiden kräver omsorg, medkänsla och en orubblig strävan efter universellt människovärde. Sammanfattningsvis belyser påve Leo XIV:s tal vid Vatikanens AI- och etik-konferens den katolska kyrkans beständiga engagemang för att i samtal med den moderna teknikens utmaningar ta ett medvetet ansvar. Hans betoning på etisk AI som respekterar människovärdet och främjar äkta visdom sätter en samvetsgrann ton för globala ansträngningar att utnyttja AI:s potential utan att äventyra de grundläggande värderingar som definierar mänskligheten. När AI fortsätter att utvecklas uppmanar påven alla berörda att se till att dessa kraftfulla verktyg stärker snarare än försvagar den mänskliga erfarenheten.