Den utbredda missuppfattningen av artificiell intelligens (AI), särskilt stora språkmodeller (LLMs) som ChatGPT, har betydande konsekvenser som kräver noggrann analys. Trots att AI har utvecklats snabbt, misstar sig ofta allmänheten om dessa system, och tillskriver dem mänsklig intelligens, känslor eller medvetenhet — missuppfattningar som till stor del drivs av företagsmarknadsföring. Denna artikel utforskar ursprunget till sådana missförstånd och deras djupgående samhällseffekter. Historiskt sett har nya teknologier mötts av skepticism och missförstånd, ett mönster som fortsätter även med AI, försvårat ytterligare av hur dessa verktyg fungerar och presenteras. LLMs saknar medvetande och genuin förståelse; de fungerar genom statistiska metoder som förutsäger textmönster utifrån stora datamängder. Denna viktiga skillnad döljs ofta i den offentliga diskursen. Författarna Karen Hao, Emily M. Bender och Alex Hanna kritiserar AI-företag, särskilt OpenAI, för att antropomorfisera AI för att göra den mer emotionellt och intellektuellt interaktiv. Även om detta underlättar marknadsföringen, vilseleder det användare att tro att AI har riktig förståelse eller medvetande. Dessa missuppfattningar har påtagliga psykologiska effekter. Vissa användare utvecklar paranoida troer om AI:s medvetande eller andliga betydelse, vilket påverkar deras samspel negativt. Känslomässiga band som formas med AI — oavsett om de är terapeutiska eller tillfälliga — speglar den komplexa samverkan mellan mänsklig psykologi och teknologi. AI:s ökande roll inom traditionellt mänskliga områden som terapi, vänskap och dejting markerar Silicon Valleys strävan att digitalisera sociala interaktioner.

Även om AI kan erbjuda stöd och bekvämlighet, riskerar det att ersätta genuina mänskliga relationer med artificiella substitut, vilket kan leda till social isolering och minskad välbefinnande. Dessutom är AI-utvecklingen starkt beroende av ofta förbisedda mänskliga insatser — såsom innehållsmoderering och datakuration — ofta utförda under osäkra förhållanden med minimilön. Denna arbetskraftsexploatering väcker etiska frågor om de verkliga kostnaderna för AI:s framsteg och företagens ansvar gentemot sina arbetare. Trots dessa problem är allmänhetens skepticism mot AI fortfarande stark, och den utgör en grund för att förbättra AI-kompetensen och ansvarsfull användning. Ökad medvetenhet kan främja en mer informerad och kritisk förståelse, vilket kan minska skador. Slutligen efterlyser artikeln en realistisk och klar bedömning av AI:s förmågor och begränsningar. Att erkänna att LLMs saknar riktig intelligens eller känslor är avgörande för att förhindra skadliga samhällseffekter av AI-missbruk. Genom bättre utbildning, transparent kommunikation från företagen och etisk utveckling kan samhället dra nytta av AI:s möjligheter samtidigt som riskerna minimeras. Sammanfattningsvis är AI-teknologier som LLMs kraftfulla, men i grunden statistiska verktyg utan medvetande eller känslomässig förståelse. Rampant antropomorfism och marknadsföringsnarrativ ger farliga missuppfattningar som påverkar mänsklig psykologi, sociala band och arbetsvillkor. Att främja en korrekt förståelse och ansvarsfull AI-implementering gör det möjligt att navigera i AI:s komplexitet, maximera fördelarna och minska skadorna. Kontinuerlig dialog mellan experter, företag och allmänheten måste prioritera öppenhet, etik och utbildning för att säkerställa att AI tjänar mänsklighetens bästa intressen.